Landet Podcast

Vad innebär det egentligen att vara en Landsbyggare?
Konceptet Landsbyggare utvecklades i Höga Kusten som ett sätt att lyfta fram det lokala engagemanget, drivet och entreprenörskapet som många gånger genomsyrar en plats - men som alla kanske inte alltid ser. Idag har Landsbyggarkonceptet spridit sig till flera platser i Sverige och till och med uppmärksammats utomlands.
Så vad gör en landsbyggare? Varför ska man bli det, hur går man tillväga och vilken nytta kan en plats ha av det?
Medverkande:
Jenny Edvinsson, verksamhetsledare Leader Höga Kusten
Helene Göthe Lorenz, projektledare Leader Gästrikebygden
Katarina Petersson, lokal eldsjäl, Årets Landsbyggare 2021 i Gästrikebygden
Samtalet leds av Håkan Montelius

Kan kläder göras av vilket material som helst? Och vilken skillnad gör nya material och nya innovationer i en av världens mest förorenade branscher? Och vad har skog med det hela att göra?
Modeindustrin står idag för runt 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och bidrar även till en lång rad miljöproblem.
Samtidigt pågår arbete och forskning för att hitta lösningar på branschens problem, bland annat forskning om nya klädmaterial som exempelvis träfibrer och fibrer från återvunna textilier. Här ligger KTH i Stockholm i framkant. I samarbete med modeindustrin har de tagit fram flera nya innovationer som kan bidra till ett mer hållbart mode i framtiden.
Medverkande:
Gunnar Henriksson, professor i träkemi, KTH
Lisa Bäckman, Marketing & Communications Manager, KTH Innovation
Samtalet leds av Håkan Montelius

Intresset för att köra olika långsamtgående fordon har ökat bland unga de senaste åren. Inte minst i våra landsbygder där det ofta finns en stark motorkultur. I takt med att allt fler fordon dyker upp växer också irritationen hos de som bara tycker att motorungdomarna väsnas, bråkar och skräpar ner.
Så hur ser egentligen kulturen ut kring dessa fordon? Vilken betydelse har motorintresset för ungdomarna utanför storstan? Och kan en mer organiserad motorkultur bidra till större acceptans från övriga samhället?
Medverkande:
Maja Heller, nationell projektledare Motorintresserad Ungdom, Fryshuset
Michelle Axelsson, projektledare Motorburen ungdom Avesta
Saga Forslund, medlem i Motorburen ungdom Avesta
Linnea Simonsen, medlem i Motorburen ungdom Avesta
Samtalet leds av Håkan Montelius

Podden Landet gästar Landsbygdsriksdagen i Jönköping där hundratals politiker, tjänstemän, lobbyister, journalister och landsbygdsaktivister samlats för att prata landsbygdsfrågor.

Men hur mycket pratar man egentligen om ungdomar i landsbygderna? Och hur mycket pratar man med de unga? Är det till och med så att unga glöms bort i den allmänna debatten?

Vi har samlat några av de yngre deltagarna på Landsbygdsriksdagen för att höra deras tankar om landsbygdernas framtid.
Medverkande:
Ellen Lundkvist, Ordförande arbetsgruppen för ungas inkludering, Landsbygdsnätverket
Nathalie Eriksson Elimä, Youth 2030 Movement
Olivia Steen, Ungdomskonsulent Bodens kommun

Världsläget har förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Helt plötsligt blev frågan om Sveriges beredskap mer aktuell än någonsin. Så hur god är egentligen vår beredskap?
I avsnitt #143 av podden Landet har vi samlat in frågor från Landsbygdsnätverkets medlemmar till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) som bland annat får svara på hur hon ser på beredskapen i våra landsbygder och vilka planer som finns för att förstärka den.
Vi frågor också hur regeringen arbetar för att underlätta och främja civilsamhällets, näringslivets och myndigheternas arbete för en stärkt beredskap i Sveriges landsbygder. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Hur gör vi för att skapa en levande svensk skärgård?
Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla våra stora insjöar. Karaktäristiskt för svensk skärgård är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice till exempel skola, vård, omsorg och kommunikationer.
Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva ett fungerande öliv? Hur kan man locka fler att bli fasta öbor? Och hur ser framtiden ut för skärgårdslivet?
Medverkande:
Lotten Hjelm, ordförande Skärgårdarnas Riksförbund (SRF)
Joar Sandström, styrelsemedlem Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) och Holmöns Utvecklings Forum
Anna Ågren, boende på Stora Dyrön
Samtalet leds av Håkan Montelius.

Vad är egentligen poängen med att nätverka?
Landsbygdsnätverket är ju ett väl etablerat nätverk med många delaktiga medlemmar och det finns gott om andra framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men varför ska man nätverka? Vilken nytta ger det? Och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk?

Medverkar gör Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth, båda f.d. samordnare på Landsbygdsnätverket, som delar med sig av sin långa erfarenhet för framgångsrikt nätverkande. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Hur klimatanpassar vi Sveriges landsbygder?
Den sista februari släppte FN:s klimatpanel IPCC sin klimatbedömning. Rapporten lyfter bland annat det ökade behovet av just klimatanpassning - åtgärder vi kan göra för att hantera klimatförändringarna. Men det konstateras också att det finns gränser för anpassningen – vi kan inte anpassa oss till allt - och att det också finns risk för missanpassning.
I avsnitt #140 av podden Landet diskuterar vi vad IPCC-rapporten betyder för Sveriges del och vad vi bör ta fasta på när det gäller klimatanpassningen av svenska landsbygder.

Medverkar gör Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF och Karin Hjerpe, analytiker på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Varför är det så ont om högutbildade i Sveriges landsbygder?
Att hitta välutbildad personal och säkra kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många landsbygdskommuner. En förklaring är att unga i våra landsbygder inte vidareutbildar sig i samma utsträckning som unga i större städer. Så vad kan vi göra för att förändra den bilden? Vad krävs för att få in fler unga i högre utbildning och tillvarata dem som en resurs? Räcker det med att göra det lättare att plugga på distans?

I detta avsnitt medverkar Karin Åkerman, Myndigheten för Yrkeshögskolan; Carina Carlund, Kommunakademin Väst och Annelie Gunnars, ordförande i Naturbruksskolornas Förening och diskuterar kompetensförsörjning och ung inkludering. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) är nu inskickad till EU för utvärdering. Så hur väl kommer planen möta de behov och utmaningar som finns inom det svenska lantbruket? Kommer planen göra sitt för att värna miljön och klimatet? Och hur blir det med landsbygdernas lokala utvecklingsarbete?
Vi diskuterar den nya planen och vilken nytta vi kommer få av EU-pengarna framöver. Medverkar gör Lovisa Westling från Lokal Utveckling Sverige, Sofia Björnsson från LRF och Pim Bendt, från Naturskyddsföreningen. Samtalet leds av Håkan Montelius

Varför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap? Hur kan de påverka det offentliga samtalet? Och kan de rent av spela roll för demokratin?
Utbudet av poddar har exploderat de senaste åren och det finns idag flera poddar som framförallt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Glesbygdspodden, Byrådet är några exempel.
I detta avsnitt av podden Landet diskuterar vi just poddar som ett sätt att bevaka, belysa och diskutera ämnen, människor och platser som traditionella medier många gånger missar. Samtalet leds av Håkan Montelius.
Medverkande
Terese Bengard, verksamhetschef ”Hela Sverige ska leva”
Susanna Lundell, tf chefredaktör Land Lantbruk och Land Skogsbruk
Maria Gustafsson, verksamhetsledare Landsbygdsnätverket

Hur färgas en bok av platsen där den utspelar sig?
Varje år delar Studieförbundet Vuxenskolan ut sitt Författarpris till en person som i sitt författarskap skildrar nutidens landsbygd. Årets Författarpris går till två personer: Moa Backe Åstot med sin bok ”Himlabrand” som utspelar sig i svenska Sapmi och Patrik Lundberg med ”Fjärilsvägen” som utspelar sig i Sölvesborg. Hör de båda författarna och prata om sina berättelser och om den urbana normen. Men också om vad platsen har för betydelse i deras författarskap. Samtalet leds av Håkan Montelius.
Medverkande
Moa Backe Åstot, författare
Patrik Lundberg, författare

Vad händer med pengarna till de blå näringarna när leadersystemet görs om?
I förra programperioden för de svenska leaderområdena hade Sverige en flerfondslösning där man kunde söka finansiering från flera håll, även från Havs- och fiskerifonden. Men i nästa programperiod 2023-2027 har Leader inte längre den möjligheten. Det här innebär att en del projekt riskerar att stå utan finansiering - om man inte anpassar sig till dom nya reglerna. På många håll finns en oro för hur detta kommer påverka arbetet med de blå frågorna.
Så vad innebär förändringen? Hur behöver leadersverige tänka kring finansiering och strategiskrivning för att kunna fortsätta sitt blå arbete? Och vilka anpassningar behövs göras?
Medverkande
Lovisa Rogö, samordnare på EU-programenheten, Jordbruksverket
Christian Tegenfeldt, verksamhetsledare Fiskeområde Vindelälven
Lovisa Carneland, verksamhetsledare Leader Lappland2020

Hur gör man för att lyckas med ett Leaderprojekt? I detta avsnitt av podden Landet gör vi ett nedslag i Odlingsakademien, ett leaderprojekt som drevs av föreningen Astrid Lindgrens Hembygd. Under de två projektåren nådde man ut med kunskap om hållbar odling till 500 kursdeltagare och projektet ledde till flera nystartade företag. Så vad är framgångsfaktorerna? Och vilka positiva effekter kan ett lyckat leaderprojekt ge?
Medverkande:
Kristina Lindelöf, styrelseledamot i Astrid Lindgrens Hembygd
Helena Styrbjörn, projektledare Odlingsakademien
Elin Hjalmarsson, deltagare Odlingsakademien
Samtalet leds av Håkan Montelius.

Att vara ung och hbtqi i en landsbygd kan många gånger vara ensamt. Det kan vara svårt att träffa andra hbtqi-personer och en viktig orsak är att de ofta helt saknar platser där man kan träffas.
En undersökning som Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) gjorde 2021 visar att det helt saknas mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sveriges landsbygdskommuner.
I del #133 av podden Landet möter du Sofia Skoglund från föreningen Lesbisk Makt. som beskriver situationen som ”väldigt oroande”. Deltar gör också Dharana Favilla från MUCF, som band annat berättar om hur mötesplatser för unga hbtqi-personer kan bidra till en positiv landbygdsutveckling. Samtalet leds av Håkan Montelius.

Hur kan vi gynna den biologiska mångfalden genom det vi lägger på tallriken?
Ofta pratar man om att vi måste äta mer klimatsmart och miljövänligt och att vi framförallt måste äta mindre kött och mer vegetariskt. Men är det verkligen så enkelt? Hur påverkas den biologiska mångfalden i Sverige och världen av till exempel djurhållning, kött- och mjölkproduktion? Är det alltid bättre att äta lokalproducerat än importerat? Och hur kan man som konsument göra bäst val?
MEDVERKANDE:
Anna Richert, specialist hållbar mat, Världsnaturfonden WWF
Jan Bengtsson professor i ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Anna Jamieson, aktiv i föreningen Naturbeteskött i Sverige och Sveriges Nötköttsproducenter

Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker.
Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt.
Så hur kan man som gäst veta om köttet är svenskt? Hur kan vi öka andelen svenskt kött på restaurangtallrikarna? Och hur ser restaurangbranschens möjlighet att bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk produktion ut?
MEDVERKANDE
Sofia Alriksson, projektledare och landsbygdsutvecklare vid Hushållningssällskapet i Jönköping.
Claes Lövgren, ansvarig för projektet ”Hållbar fast food i Kronoberg” , Destination Småland
Ulrika Norvell, kvalitetsansvarig Svenskmärkning AB.
Ludvig Jureskog, grundare och operativt ansvarig för restaurangkedjan Jureskogs

Vet du att det i Sverige produceras runt 1000 ton ull om året, men merparten av ullen används inte - utan bränns upp? Ända sen de svenska spinnerierna försvann tillsammans med den övriga textilindustrin på 50-talet har efterfrågan på svensk ull varit låg och lönsamheten dålig.
Idag saknar Sverige kapacitet för att producera högkvalitativa ullprodukter i stor volym. Men intresset för svensk ull ökar: ull är ett naturmaterial med fantastiska egenskaper och en mängd användningsområden, som dessutom är hållbart för miljön. Är svensk ull på väg att göra comeback?
MEDVERKANDE
Erik Blomberg, innovationschef Fjällräven
Jenny Andersson, grundare Ullkontoret
Fia Söderberg, projektledare Baltic Wool Conference, initiativtagare Ullförmedlingen
Annkristin Hult, nationell utvecklare, Nämnden för hemslöjdsfrågor

Ålfiske har en lång tradition i Sverige och vi svenskar har ätit ål både som fattigmatsföda och som delikatess. Men den europeiska ålen är klassad som akut hotad. Ålbeståndet har minskat kraftigt under 1900-talet och i Sverige råder idag ett generellt förbud mot att fiska ål.
Samtidigt som det finns ett utbrett problem med tjuvfiske av ål så sker det även lagligt ålfiske i svenska vatten. Omfattningen är begränsad, licenserna få och restriktionerna hårda.
Så vem får fiska ål och varför tillåts fiske om arten är hotad? Och hur ska man som konsument veta om ålen man köper är lagligt fiskad?
Medverkande:
Håkan Wickström, ålforskare SLU Aqua
Sofia Brockmark, utredare HaV
Mikael Nordh, ålfiskare Karlshamn

Intresset för att producera och konsumera mat mer hållbart i Sverige är stort. 2020 beviljade det statliga forskningsrådet Formas 192 miljoner kronor till fyra så kallade tvärvetenskapliga centrumbildningar för just ökad hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet.
Så vad innebär dessa centrumbildningar och vilken nytta kan de ge för samhället och för våra lantbruksföretagare till exempel?