OwlTail

Cover image of K-podd

K-podd

Riksantikvarieämbetets podcast

Popular episodes

All episodes

Read more

Riksantikvarieämbetets podcast

K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld

Podcast cover
Read more

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att denne drog sin kniv? Och kan det ha varit så att gutarnas ökade användande av runor efter invasionen 1361 var ett sätt att markera motstånd mot dansken?

Riksantikvarieämbetets runexperter Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström reder ut hur användandet av runor skiftat i olika tider och mellan olika öar.

Samtalet utgår från den nyutkomna antologin Det öppna och det fördolda som Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström är redaktörer för. I boken undersöker sex olika runforskare hur runor använts på Gotland, Öland och Bornholm. Bruket av runor på de tre öarna bär på vissa likheter, men betydligt fler skillnader. Eller som Laila Kitzler Åhfeldt konstaterar i podden: ”Jag hade förväntat mig att det skulle vara större likheter mellan öarna.”

Om forskningsantologin Det öppna och det fördolda

I Det öppna och det fördolda undersöker runforskare användningen av runor på Öland, Gotland och Bornholm i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. Temat är hur runor i vissa sammanhang använts öppet och publikt, för alla att se och betrakta — såsom på kyrkväggar, runstenar och gravhällar — och under andra omständigheter mer dolt och diskret, som i hopvikta amuletter. Därtill publiceras för första gången Carl Säves anteckningar från en forskningsresa till Bornholm 1865 tillsammans med professor George Stephens och tecknaren Julius Magnus Petersen.

Här kan du ladda ner hela antologin som PDF eller beställa ett fysiskt exemplar på print-on-demand:
Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid.

Lyssna gärna även på K-podd 36 som djupdyker i Ölands runfynd.

Samtalsledare är Emil Schön.

Inlägget K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jul 13 2022

51mins

Play

K-podd 69: Stora hamnplatspodden!

Podcast cover
Read more

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här.

Följ med arkeologen Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson när vi ger oss ut i spåren av gamla hamnplatser på Gotland. Detta är tredje sommaren vi åker ut på ö-turné  –  lyssna gärna även på avsnitten om fornborgar (2020) och fyndplatser (2021).

Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson (CCBY). Prenumera gärna – K-podd finns i appar som till exempel Apple Podcasts, Acast och Spotify.

Platser som nämns i avsnittet (i kronologisk ordning)

Korumpan och Koviken i Sanda socken, norr om Klintehamn. I dag finns här Gotlands Fiskerimuseum. Längst in i dagens Kovik ligger ett område med 8 båtlänningar som idag ligger ca 2-3 m över havet – RAÄ-nr Sanda 119:1.

Strax norr därom ligger den före detta ö där det gravfält som besöks i podden är beläget – RAÄ-nr Sanda 183:1. Ursprungligen fanns där sannolikt mer än 100 gravar.

Karlsöarna – med Stora Karlsö ytterst – har flera hamnplatser och stora mängder gravar från flera perioder. Lilla Karlsö är mindre utforskat än Storön, men på dess södra del finns en myr som med största sannolikhet var en skyddad hamn under järnåldern. På Storön finns två tydliga hamnområden, ett i norr och ett i söder. Från ön finns även arkeologiska fynd som tydligt visar att Stora Karlsö var en del av det nätverk av handelsplatser som knöt samman hela Norden för dryga 1000 år sedan.

Gotska Sandön finns idag få direkta spår av äldre hamnanläggningar, dessa är till stora delar utplånade av den sanddrift som präglar ön. Däremot pekar arkeologiska fynd och bevarade fornlämningar, från sten-, brons- och järnålder – liksom från medeltid – på att ön haft en liknande position som Karslsöarna, som en nodpunkt i dåtidens kontakt- och transportnätverk. Bl.a. finns där en muromgärdad kristen begravningsplats vid Säludden på öns norra del.

Vid Norra Gattet, norr om Fårösund på nordligaste Gotland, finns tre svackor uppe på en nivå som idag ligger 3 meter över havet (RAÄ-nr Fleringe 73:1-3) invid en tidigare havsvik som nu, genom uppgrundning och strandvallar, helt avsnörts.


Vid Hau Grönu – RAÄ-nr Fleringe 76:1 (m.fl.) – några Km längre söderut längs Fårösundet finns en stor, komplex hamnanläggning med förhistoriska gravar och en medeltida begravningsplats.




Kappellshamn
på Gotländska nordväskusten bör ha fått sitt namn från ett kapell knutet till en hamnplats – enligt äldre kartor fanns där bl.a. ett område kallat ”kapellänget”. I närheten finns flera järnåldersgravfält.

Vid fiskeläget Kapellet i När undersöktes en husgrund (RAÄ-nr När 160:2) 2010. Denna kan ha varit del av det kapell som gett namn åt området. Vid grävningen hittades bl.a. en förkristen grav.

På Fåröns västkust vid Gamlahamn finns en mängd lämningar från järnålder till medeltid. I anslutning till hamnområdet finns även en kapellämning – S:t Olovs kyrka – med tillhörande begravningsplats.

Vid de storhamnar som nämns – Fröjel, Västergarn och Visby – finns rika fynd av hamnanläggningar, bebyggelse och gravar. Vid alla tre finns även avgränsningar i form av diken eller murar.



Några andra hamn- och handelsplatser

På Gotland finns många andra hamn- och handelsplatser. Ett problem när det gäller lämningar från tiden innan vikingatiden är att vi har svårt att hitta dem eftersom de inte lämnat lika tydliga spår. Ett undantag är Gothemshammar på östkusten där de bevarade lämningarnas höjd över havet pekar på att platsen var i bruk som samlingsplats under bronsåldern.

Öland hyser en hel rad platser av precis samma dignitet som de gotländska. Tre av dessa är Kyrkhamn, längst i söder med rika lämningar efter fiskeri och ruinerna efter S:t Johannes kapell. Längre norrut, på östkusten, finns Kapelludden med lämningar efter hamnsamhället Sikvarp med S:t Britas kapell och lämningar från många hundra år. På öns västkust, i princip omedelbart norr om Borgholm, finns Köpingsvik – en komplex lämning från tidig medeltid som liksom Västergarn har varit avgränsat mot landsidan av en vall.

Andra spännande platser är t.ex. Björkö i Mälaren, ofta kallad Birka, och Kyrksundet i sydvästligaste Finland. I södra Norge finns t.ex. Heimdaljordet, en handelsplats nära den plats där det världsberömda Gokstadskeppet påträffades.

Litteraturlista

Linda Lindberg (1997) Strandförskjutning och hamn i Fröjel socken, Gotland.
Dan Carlsson (1987) Äldre hamnar – ett hotat kulturarv.
Dan Carlsson (2019) S:t Olofs kyrka vid Akergarn.
Peter d’Agnan (2010) Gotlands medeltida fiskelägen: en arkeologisk förstudie.
Peter d’Agnan (2012) Medeltida kustbruk på Gotland – en pilotstudie.
Henrik Munthe (1947) Om gamla tilläggsplatser för farkoster på Gotland.
Ingemar Olsson (1985) SOS för äldre hamnar.
Sven Kalmring (2016) Early Northern Towns as Special Economic Zones.

Inlägget K-podd 69: Stora hamnplatspodden! dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jul 01 2022

1hr

Play

K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst

Podcast cover
Read more

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är Emil Schön.

Sverige har uppskattningsvis 10 000 offentliga konstverk knutna till byggnader. Det kan exempelvis handla om väggmålningar, mosaiker, statyer och skulpturer. En stor del av dessa konstverk har tillkommit under andra hälften av 1900-talet och finns vid byggnader som ofta saknar formellt skydd. När samhället förvandlas hastigt riskerar denna konst att skadas eller förloras.

Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att den byggnadsanknutna konsten i högre grad ska beaktas vid kulturhistorisk värdering. Myndigheterna tog därför tidigare i år fram ett metodstöd för värdering av offentlig konst. Rapporten innehåller många exempelbilder.

Ladda hem metodstödet här: Byggnadsanknuten offentlig konst: metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter, 2022

Läs också: Byggnadsanknuten offentlig konst, 2019, eller ladda hem rapporten här

Lyssna här:

Inlägget K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jun 02 2022

44mins

Play

K-podd 67: Om Cliff Burton-museet och lokalt kulturarvsarbete med Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021

Podcast cover
Read more

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 och höra historien om hur Lagan fick ett Cliff Burton-museum. Krister Ljungberg avslöjar också hur han gör för att skapa entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället.

Cliff Burton var basist i Metallica och omkom tragiskt i en trafikolycka i Dörarp med bandets turnébuss 1986. Sedan 2006 finns en minnessten över Cliff Burton i Dörarp. 14 maj 2022 invigs Cliff Burton Museum i Lagan och Krister Ljungberg är initiativtagare till museet. Genom arbetet med museet har han knutit kontakter över hela världen.

– Cliff Burton-museet här på Laganland har varit med i alla de största musiktidningarna i världen tack vare författaren Joel McIver. Vi har också haft kontakt med Cliff Burtons familj och de är jättetacksamma för det här, säger Krister Ljungberg.

Krister Ljungberg fick Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2021 för sitt mångåriga engagemang för kulturmiljöer i och kring Lagan, där Cliff Burton-museet utgör den senaste i raden av insatser. I podden avslöjar Krister hur han genom nätverkande skapar entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället.

– Om man lyfter upp en plats eller person och med hjälp av kunskap skapar spänning och väcker nyfikenhet. Då är det som att alla vill vara med, för alla bidrar med något och alla får vara med och känna stolthet. Så har det varit på den här platsen, säger Krister Ljungberg.

Läs även en intervju med Krister Ljungberg om Cliff Burton-museets öppnande i Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakning för museer: Omvärld och insikt.

Manuel Pino Varas är konstnär och har målat porträtten av Cliff Burton. Manuel har också formgett minnesstenen över Cliff Burton i Dörarp. Foto: Emil Schön (CCBY)

Lyssna på podden här:

Inlägget K-podd 67: Om Cliff Burton-museet och lokalt kulturarvsarbete med Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

May 13 2022

32mins

Play

K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström

Podcast cover
Read more
Lyssna på K-podd avsnitt 66 där Joakim Malmström intervjuas om sitt första år som Sveriges riksantikvarie! Joakim Malmström talar om hur kriget i Ukraina satt frågan om kulturarvets betydelse i blixtbelysning även i Sverige. Du får också höra varför det är så viktigt med en satsning på att digitalisera kulturarvet och hur våra kulturhistoriska bebyggda miljöer kan bidra till att hålla nere Sveriges klimatavtryck.

Riksantikvarieämbetet förespråkar en storskalig digitalisering av kulturarvet. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet, men också om att säkra kulturarvet mot förstörelse och för framtida generationer.

– Med erfarenhet från Ukraina så ser vi att kulturarvet, bokstavligt talat, kan gå upp i rök. Då vill det till att det åtminstone finns bevarat i digital form. Det handlar om att säkra vår historia. Digitaliseringen är också en demokratifråga. Oavsett var man sitter i landet ska man kunna ta del av vårt kulturarv, säger Joakim Malmström i podden.

En annan påtaglig fråga som också knyter an till förstörelsen i Ukraina är den bebyggda miljön. Den byggda miljön skänker oss identitet, trygghet och sammanhang. Det är oftast mer klimatsmart att vårda det befintliga än att riva och bygga nytt.

– Återbruk är en viktig fråga om vi ska kunna skicka vidare en planet som är beboelig för framtida generationer. Här blir den byggda miljön viktig. Att vi använder allt det som redan är byggt och utvecklar det med respekt för de historiska värdena, säger Joakim Malmström.

Lyssna på hela podden här eller ladda ner den i din poddspelare.

Inlägget K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

May 05 2022

27mins

Play

K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull

Podcast cover
Read more

I K-podd avsnitt 65 får du lära dig mer om de särskilda arvsreglerna kring fideikommiss och varför de fortfarande finns kvar, trots avvecklingslagen som antogs redan 1964. Expert i avsnittet är, numera pensionerade, överantikvarien Knut Weibull.

– Det speciella med fideikommisset är att det åsidosätter vanliga arvsregler. Den enda som får ta över är den äldsta sonen och alla andra blir lottlösa. Det framstår som allt mer otidsenligt, säger Knut Weibull

Fideikommissen tillkom under 1700-talet för att adliga ägor och egendomar inte skulle splittras upp på många olika arvingar. De flesta länders lagstiftning tillåter inte längre  arvsformen fideikommiss. I Sverige har det varit förbjudet att instifta nya fideikommiss för fast egendom sedan 1810 och för lösöre sedan 1930.

1964 antog riksdagen en avvecklingslag. Trots denna lag har ett antal fideikommiss förlängts genom regeringsbeslut framförallt under 1990-talet. Riksantikvarieämbetet ombeds yttra sig om de kulturhistoriska värdena när regeringen ska fatta beslut om förlängning. Ibland har det spelat in i besluten att de stora kulturhistoriska värdena, som normalt finns samlade i fideikommissen, ska hållas skyddade.

– De kulturhistoriska värdena är otroligt höga eftersom egendomarna aldrig delats. ”I en låda i en sekretär ligger ett brev från Rousseau”, kunde till exempel en av våra handläggare konstatera efter ett besök, säger Knut Weibull.

I samtalet med programledare Emil Schön resonerar Knut Weibull om hur de kulturhistoriska värdena ska kunna tas tillvara samtidigt som beslutet om avveckling av fideikommissen blir verklighet.

Läs mer om fideikommiss på Kammarkollegiets webbplats.

Knut Weibull är jurist och har arbetat med kultur- och kulturarvsfrågor sedan tidigt 90-tal på kulturdepartementet och i regeringskansliet, bland annat med lagstiftningsfrågor kring fideikommiss. Från 2009 och fram till pensionen januari 2022 var Knut Weibull överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.

Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Emil Schön på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY.

Inlägget K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Apr 08 2022

22mins

Play

K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik

Podcast cover
Read more
Riksantikvarieämbetets arbete med Minecraft är en del i myndighetens uppdrag att stötta museer. Minecraft är ett av många användbara verktyg för att arbeta pedagogiskt med kulturarv gentemot unga. I K-podd avsnitt 64 dag får du träffa verksamhetsutvecklare Viktor Lindbäck och lära dig mer om spelet och dess möjligheter.

I K-podd avsnitt 64 berättar Viktor Lindbäck med kunnande och entusiasm om hur och varför Riksantikvarieämbetet utvecklar metoder för att koppla samman spelet Minecraft och kulturarvet. Avsnittet innehåller ett och annat tips för att närma sig spelet och såklart en och annan anekdot ur verkliga Minecraftlivet.

Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets och Viktor Lindbäcks arbete med Minecraft:

Riksantikvarieämbetets huvudsida för Minecraft: Kulturarvet i Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Viktors arbete med att återskapa kyrkan i Edsleskog: Minecraft och medeltiden – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg

Adam Clarke som skapat Minecraftvärldar för bland annat Tate Modern beskriver hur man kan berätta genom Minecraft: Bygga historia i Minecraft – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg

Läs om sportlovstävlingen vid Glimmingehus och se alla bidragen på film: Medeltidsborgen Glimmingehus fick nytt liv i äventyrsspelet Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Inlägget K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Mar 18 2022

25mins

Play

K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor

Podcast cover
Read more
Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu.

Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet har Riksantikvarieämbetet nämligen analyserat innehållet i 46 olika flaskor, som buteljerades för över 120 år sedan i Alfred Nobels laboratorier. Analysen genomfördes efter ett behov hos personalen på Alfred Nobels Björkborn i Karlskoga att utreda på vilket sätt flaskornas innehåll kunde utgöra ohälsosamma ämnen i samlingarna.

Följ med in till Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där kemisten Sara Norrehed berättar för programledaren Erik Larsson om hur analysen gått till, om känslan av att hålla i Alfred Nobels flaskor, om att arbeta med sin gamla mentor, om problemet med hälsovådliga ämnen i museisamlingar och, naturligtvis, om vad flaskorna faktiskt innehöll.

De flesta av Nobels flaskor har prydliga, ibland handskrivna etiketter på antingen franska, engelska, italienska, tyska eller svenska. Foto: Dan Lepp (CCBY).

Här kan du läsa mer, se en informationsfilm, gå en e-kurs och lyssna på ett tidigare avsnitt av K-podd om ohälsosamma ämnen i samlingar.

Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY.

Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Dec 10 2021

20mins

Play

K-podd: Museipanelen september

Podcast cover
Read more

Vad händer med den digitala förmedlingen när publikrestriktionerna hävs? Vilka initiativ kan vi vänta oss framöver för att göra utställningsarbetet mer miljömässigt hållbart? Och bör de statliga kulturinstitutionerna i Stockholm starta filialer i utsatta områden?

Detta är några av de frågor som Museipanelen diskuterar i höstpremiären, som sändes live 24 september. Den här gången består panelen av Anna Hadders, intendent och utställningsproducent vid Regionmuseet Skåne, Karin Nilsson, verksamhetschef på Arkdes, samt Kerstin Brunnberg, ordförande för Kulturhuset Stadsteatern och tidigare bland annat ordförande i Statens kulturråd.

Samtalet leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Vill du se samtalet hittar du det här.

Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen.

Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt.

Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson.

Inlägget K-podd: Museipanelen september dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Sep 30 2021

28mins

Play

K-podd special: Museipanelen Almedalen

Podcast cover
Read more

Bör verkligen allt som museer förvaltar även finnas digitalt? Och behövs det ett tydligare uppdrag från politiskt håll för att komma vidare när det gäller museernas digitalisering? Dessa frågor, och många andra, avhandlades när Omvärld och insikt: Museipanelen gjorde ett gästspel under politikerveckan i Almedalen.

Hör Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet och Carl Heath, utbildningsdirektör på forskningsinstitutet Rise diskutera digitalisering av kulturarvet i ett samtal som sändes live onsdagen den 7 juli och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Specialavsnittet för Almedalsveckan görs i samarbete med Digisam.

Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen.

Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt.

Inspelat av Björn Sundberg och Mia Carlsson.

Inlägget K-podd special: Museipanelen Almedalen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jul 07 2021

29mins

Play

K-podd special: Museipanelen juni

Podcast cover
Read more

Finns det ett samband mellan mångfalden bland museers personal och de historier som museerna berättar? Kommer volontärernas roll bli viktigare nu när svenska museer tillåts öka sina öppettider? Och vad kan museerna lära av universitetsbibliotekens sätt att samarbeta kring digitalisering? Detta är några av de frågor som månadens Museipanelen får bita i. Hör Klas Grinell, […]

Inlägget K-podd special: Museipanelen juni dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jun 28 2021

26mins

Play

K-podd 62: Om fyndplatser och deras betydelse

Podcast cover
Read more

– Ett fynd utan fyndplats är lite som att klippa ut bokstäver från en boksida. De kan vara jättefina, men saknar sitt sammanhang. Det säger arkeologen Ny Björn Gustafsson i senaste avsnittet av K-podd, som handlar om just fyndplatser och deras betydelse. Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson ger sig ut på norra Gotland, […]

Inlägget K-podd 62: Om fyndplatser och deras betydelse dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Jun 10 2021

58mins

Play

K-podd special: Museipanelen maj

Podcast cover
Read more

Behöver museernas roll stärkas när det gäller att förhålla sig till känsliga frågor i samtiden? Vilka av museernas arbetssätt har förändrats under pandemin? Och borde vi förmedla mer kunskap via Wikipedia? Lyssna till ett samtal där Anna Jansson, konsthistoriker och kommunikatör på Nationalmuseum, Carl Heath, utbildningsdirektör på Rise och Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer […]

Inlägget K-podd special: Museipanelen maj dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

May 28 2021

30mins

Play

K-podd special: Museipanelen april

Podcast cover
Read more

Hur ska vi hantera en utställning och dess koppling till kolonialismen? Är kulturarvspedagogik verkligen en profession? Och kommer satsningarna på digitala utställningar bromsas nu när museerna åter öppnar för fysiska besök? Lyssna till hur Karin Nilsson från ArkDes, Karl Arvidsson från Mölndals Stadsmuseum samt Kerstin Brunnberg, bland annat ordförande i Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm diskuterar dessa […]

Inlägget K-podd special: Museipanelen april dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Apr 26 2021

28mins

Play

K-podd 61: Joakim Malmström – första dagen som riksantikvarie

Podcast cover
Read more

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630. Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör […]

Inlägget K-podd 61: Joakim Malmström – första dagen som riksantikvarie dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Apr 14 2021

23mins

Play

K-podd special: Premiär för Museipanelen

Podcast cover
Read more

Kommer ICOM lyckas att ena museisektorn kring en museidefinition den här gången? Vilka föremål kommer i framtiden att berätta coronapandemins historia? Och går det att som museum behålla sin opartiskhet om man sponsras av ett privat företag? Det är frågor som diskuteras i den allra första Museipanelen, som den här gången gästas av Anna Hadders […]

Inlägget K-podd special: Premiär för Museipanelen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Apr 09 2021

26mins

Play

K-podd 60: Coronakrisen, samhället och kulturarvet

Podcast cover
Read more

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad […]

Inlägget K-podd 60: Coronakrisen, samhället och kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Mar 24 2021

32mins

Play

K-podd 59: Från Bureus till Amréus

Podcast cover
Read more

Vem var egentligen Johannes Bureus, mystikern, alkemisten, Sveriges förste riksantikvarie som tillträdde 1630? Finns det några likheter i att vara riksantikvarie under stormaktstiden och idag? Det här avsnittet av K-podd utgår från ett samtal som hölls under Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som sköts fram och hölls digitalt 3-4 februari 2021. Anna Maria Forssberg, docent i historia och […]

Inlägget K-podd 59: Från Bureus till Amréus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Feb 04 2021

35mins

Play

K-podd 58: Bea Uusma kan lösa gåtan om Andrée-expeditionen

Podcast cover
Read more

– Jag är övertygad om att när den här veckan är slut kommer vi ha skrivit om historien. Händelseförloppet kommer att ändras. Så säger forskaren och författaren Bea Uusma i det senaste avsnittet av K-podd. Som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har Uusma analyserat S.A. Andrées sista dagboksblad – och gjort nya upptäckter som kan ändra […]

Inlägget K-podd 58: Bea Uusma kan lösa gåtan om Andrée-expeditionen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Oct 13 2020

15mins

Play

K-podd 57: Om de obesuttnas arkeologi

Podcast cover
Read more

K-podd vänder i det här avsnittet blicken mot historiens obesuttna. Alla de människor som under århundradena fram till 1900-talet brukade jord och bodde i hus som de själva inte ägde. Kategorierna och omnämnandena var många: Torpare, inhyseshjon, backstugusittare, statare. Gäst i avsnittet är arkeologen Pia Nilsson. Tillsammans med Martin Hansson, Lunds universitet, och Eva Svensson, […]

Inlägget K-podd 57: Om de obesuttnas arkeologi dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Oct 01 2020

41mins

Play