OwlTail

Cover image of P1:s Mellanösternpodd

P1:s Mellanösternpodd

Olle Wiberg möter Sveriges Radios skarpaste experter i P1:s Mellanösternpodd. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Popular episodes

All episodes

Podcast cover

Berättelsen om den islamiska revolutionen i Iran

Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

38mins

28 Jun 2022

Podcast cover

Kvinnorna som gjort revolution mot makten i Mellanöstern

Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester. Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna på Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

38mins

14 Jun 2022

Similar Podcasts

Podcast cover

Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen. Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens svarta får eller problembarn.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

35mins

31 May 2022

Podcast cover

Så skapade kurdfrågan sprickan mellan Sverige och Turkiet

Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister. Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

40mins

24 May 2022

Most Popular Podcasts

Podcast cover

Irans hot om att avrätta svenske forskaren Ahmadreza Djalali

Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina. Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson

31mins

17 May 2022

Podcast cover

Att bränna Koranen – därför är det så känsligt

Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift. Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och Satansverserna brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier

34mins

8 May 2022

Podcast cover

Putins Syrientaktik används nu mot Ukraina

Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

34mins

24 Apr 2022

Podcast cover

Brödkrisen efter Putins attack mot Ukraina

Ukraina kallas ibland världens kornbod. Efter Rysslands invasion har stora områden mark blivit obrukbara. Nu varnas för chockhöjda brödpriser och en orkan av hunger i Mellanöstern och Afrika. Det gula fältet i Ukrainas blå-gula flagga symboliserar landets böljande gyllene vetefält. Ukraina och Ryssland producerar tillsammans runt 30 procent av världens vete och cirka hälften av all solrosolja, men kriget försvårar både produktionen och exporten. Länder som Egypten och Somalia är beroende av import av vete och andra jordbruksprodukter från Ukraina.Priset på bröd och mat stigerVärlden över skjuter priserna på basvaror som bröd och matolja i höjden. FN:s generalsekreterare har beskrivit det som att de fattiga ländernas brödkorg nu bombas i Ukraina och att det kan leda till en akut hungerkris. I till exempel krigshärjade Jemen riskerar ännu fler att drabbas av svält och i Västafrika hotar den värsta livsmedelsbristen på tio år.Brödbrist kan leda till revolutionI Egypten anses brödet vara så viktigt att bröd kallas för samma arabiska ord som liv- aish. Där ledde höjda brödpriser till kravaller år 1977 och ända sen dess har egyptiska regeringar inte vågat ta bort subventionerna på bröd. Protesterna under den arabiska våren handlade också delvis om om att unga ville ha drägliga levnadsvillkor och mat på bordet. Nu varnas för nya folkliga uppror om maten blir ohållbart dyr. Hör hur Ukrainakrisen kan leda till protester och förvärrad hunger i Mellanöstern och Afrika.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany Ekot, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Helene BennoIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman

32mins

10 Apr 2022

Podcast cover

Därför behöver Putin syriska legosoldater

President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel? Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

32mins

3 Apr 2022

Podcast cover

Så har Putins krigsmaskin övat skarpt i Syrien

År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien. Ryska befäl har tjänstgjort i Syrien och nya vapen har testats. Vad har Rysslands krigsmakt lärt sig i Syrien som Putin kan använda i Ukraina nu? De senaste åren har ryska stridsflygplan och soldater deltagit i kriget i Syrien - och fått militär övning i skarpa strider. Ryssland har upprepade gånger anklagats för att ha bombat civila mål som sjukhus och skolor, något Ryssland förnekar trots att människorättsorganisationer lagt fram bevis för att just sjukhus attackerats. I dag har Ryssland en flygbas och en flottbas i Syrien. Majoriteten av alla ryska militära befäl och stridspiloter har tjänstgjort i Syrien under någon period och nya vapen har testats där. Ryssland har bjudit in utländska journalister att följa de ryska trupperna och ge en positiv bild av Rysslands roll i Syrien. Till exempel när en rysk symfoniorkester flögs in för att uppträda i världsarvet i Palmyra efter att platsen återtagits från terrorgruppen IS. Dirigenten var en Putinanhängare som tidigare stöttat presidentens annektering av Krim-halvön i Ukraina. Med Rysslands hjälp lyckades Syriens president Bashar al-Assad åter ta kontrollen över nästan hela landet. I dag är president Assad en av Vladimir Putins mest hängivna anhängare och en av få världsledare som hyllat Putins invasion av Ukraina. Hör vad president Putin kan ha dragit för militära och diplomatiska lärdomar av Syrienkriget som han nu kan utnyttja i Ukraina.Rysslands roll i Syrien:Hösten 2015 inleddes ryska flygbombningar av mål i Syrien.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Cecilia Uddén MellanösternkorrespondentProgramledare: Jesper LindauIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonLjudekniker: Jacob Gustavsson

39mins

11 Mar 2022

Loading