Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati. Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson

Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati. Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson

Sprickan i Israel

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.<h2>Patricias stormatch om WBC-bältet</h2>Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

Fighter – vägen till världsmästarbältet

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande: Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här<a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank"> P1 Dokumentär Miniserie</a> gjordes i Göteborg, december 2020.

Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år  och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes i Göteborg, december 2020.

Skolvägrarna – 9 år och hemmasittare| del 2

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes i Göteborg, december 2020.

Skolvägrarna – Hellre dö än gå till skolan | del 1

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.<h2>Diagnosens baksidor</h2>I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes 2022.

Återkallad diagnos – Jag vill ha upprättelse | del 3

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.<h2>Diagnosens baksidor</h2>I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes 2022.

Återkallad diagnos – Medicinen gav mig dödsångest | del 2

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.<h2>Diagnosens baksidor</h2>I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes 2022.

Återkallad diagnos – Tjugo stulna år | del 1

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 Dokumentär Miniserien</a> gjordes 2020.

Barnen i vårdnadstvisterna – Vi tvingades till förövaren | del 3

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten. Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.Ett program av Moa Lichtenstein och Joy KlackenbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten. Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.Ett program av Moa Lichtenstein och Joy KlackenbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt?programid=5319" rel="nofollow" target="_blank">P1 dokumentär Miniserien</a> är gjord 2020.

Barnen i vårdnadstvisterna – Lyssna på oss | del 2

Berättelser från verkligheten.Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Awesome

Berättelser från verkligheten. Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

P1 Dokumentär

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf  Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här: <a href="http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf" rel="nofollow" target="_blank">http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf</a> Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Att ta ett barn – del 1/2

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm.Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig.I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet.Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan. Dokumentären Olyckan är gjord av Tove Palén.

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm.Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig.I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet.Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan. Dokumentären Olyckan är gjord av Tove Palén.

Olyckan

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid.  Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre. Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.  I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning. Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär. Reporter: Johanna HintereggerProducent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams dokred@sverigesradio.se

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid. Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre. Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd. I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning. Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär. Reporter: Johanna Hinteregger Producent: Håkan Engström  Slutmix: Nima Shams <a href="mailto:dokred@sverigesradio.se">dokred@sverigesradio.se</a>

Innan mamma glömmer

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker. Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. - Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker. Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. - Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?FormatId=108&amp;ProgramId=909&amp;Artikel=5766686" rel="nofollow" target="_blank">Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"</a>

En politiker blir till

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras.  I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers. Av Sigge Dabrowski.

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras. I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers.  Av Sigge Dabrowski.

Mando Diao - förälskelsen och skilsmässan

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon. Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen. Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han blev för några månader sedan villkorligt frigiven och jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan. Magnus Arvidson är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms dramatiska högskola. Han har i flera år bevakat frågor som berör kriminalitet och missbruk och har tidigare gjort flera program för P1 och P3 Dokumentär, ”Det femte steget”, ”Sociala slarvet” och ”Fallet Peter Mangs” som han gjorde tillsammans med Jesper Huor. Sedan 2008 är han reporter på samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Hans tidigare dokumentärer har belönats med Prix Italia, Stora Radiopriset och Svenska Författarförbundet radiopris. Producent: Anna Åkerlund Produktionsbolaget Filt

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé – hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon. Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen. Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han blev för några månader sedan villkorligt frigiven och jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan. Magnus Arvidson är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms dramatiska högskola. Han har i flera år bevakat frågor som berör kriminalitet och missbruk och har tidigare gjort flera program för P1 och P3 Dokumentär, ”Det femte steget”, ”Sociala slarvet” och ”Fallet Peter Mangs” som han gjorde tillsammans med Jesper Huor. Sedan 2008 är han reporter på samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Hans tidigare dokumentärer har belönats med Prix Italia, Stora Radiopriset och Svenska Författarförbundet radiopris. Producent: Anna Åkerlund Produktionsbolaget Filt

Kokainligan

Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly. Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar. Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska. – Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar. Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Ylva LindgrenLjudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2018.

Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly. Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar. Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska. – Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva Lindgren Ljudmix: Fredrik Nilsson Programmet gjordes 2018.

Del 1/3 Storbedragerskan - människan bakom löpsedlarna (R)

La La

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm.  Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn. Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.    31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA. Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd. Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum. Av Sara Miller och Angelica Rundberg

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Utan pengar och jobb är livet i La La Land inte längre en dröm. Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn. Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.    31-åriga Sanna, har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA. Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin 8 månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på facebook har hon råd. Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum. Av Sara Miller och Angelica Rundberg

Fast i La la Land 

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm. Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.

Elisabet, åtta år, satt i bilen medan föräldrarna tiggde. Hon spelade spel på mobilen, käkade godis och pysslade om sin docka. Sen fick familjen flytta hem till Anders, en pensionerad gymnasielärare.  När den romsk-bulgariska familjen flyttar in hos Anders i Gagnef i Dalarna, börjar Elisabet vara hemma med honom på dagarna. Hon kan äntligen göra vanliga saker, laga mat, baka, cykla, åka spark och gå på ishockey. Tanken är att hon ska börja i skolan till hösten. Men så enkelt är det inte.– När man ser ett barn som inte går i skolan, det är på nåt sätt osvenskt, säger Anders.En dokumentär om ett barns mänskliga rättigheter, otydliga regler, ängsliga kommunpolitiker och några med stora hjärtan.Lise Indahl har gjort ett antal radiodokumentärer och skriver radiodrama och prosa.

Elisabet, åtta år, satt i bilen medan föräldrarna tiggde. Hon spelade spel på mobilen, käkade godis och pysslade om sin docka. Sen fick familjen flytta hem till Anders, en pensionerad gymnasielärare. När den romsk-bulgariska familjen flyttar in hos Anders i Gagnef i Dalarna, börjar Elisabet vara hemma med honom på dagarna. Hon kan äntligen göra vanliga saker, laga mat, baka, cykla, åka spark och gå på ishockey. Tanken är att hon ska börja i skolan till hösten. Men så enkelt är det inte.– När man ser ett barn som inte går i skolan, det är på nåt sätt osvenskt, säger Anders.En dokumentär om ett barns mänskliga rättigheter, otydliga regler, ängsliga kommunpolitiker och några med stora hjärtan.Lise Indahl har gjort ett antal radiodokumentärer och skriver radiodrama och prosa.

Flickan som aldrig gått i skolan

Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna...   Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.  – Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein. Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan  i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst. I Hammarkullen  bestämmer  sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst  borta. – Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina. Inte  ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.  Programmet är gjort 2019.  Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Noor är 20 år och har hamnat i fel sällskap. För att komma bort från Hammarkullen åker han och morbror Ahmed till Irak. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser. En sen kväll kommer kidnapparna... Noor kommer till Kurdistan i början av oktober 2017. Han mår mycket bättre nu, har skrivit ett cv och längtar hem, han ska söka arbete. Och hemma i Göteborg har Noors mamma ordnat så att familjen ska flytta, bort från Hammarkullen.  – Vi hade kontakt. Han saknade alla, han saknade Hammarkullen, han ville komma tillbaka. Han blev liksom klarare i huvudet. Han sa till mig att han kommer tillbaka och jag blev jätteglad, säger Noors barndomsvän Hussein. Ibland följer Noor med sin morbror Ahmed till den bergkross Ahmed är delägare i utanför Daquq, Kurdistan  i norra Irak. En kväll när de precis gått för att lägga sig i de husvagnar som finns utställda vid arbetsplatsen kommer en grupp beväpnade män som utger sig för att vara irakiska shia- miliser. De tvingar med sig Noor och Ahmed och sedan blir det helt tyst. I Hammarkullen  bestämmer  sig familjen för att själv åka ner till Irak och leta efter Noor och Ahmed. Och de försöker få kontakt för att förhandla med kidnapparna och betalar stora summor för information som inte leder någon vart. De två männen är alltjämt spårlöst  borta. – Man ser framför sig liksom, något litet krypin som är mörkt. Jag tänkte på hur dåligt Noor mådde under sommaren. Vad kan inte det här trigga igång hos honom om han blir behandlat på ett sådant sätt som jag föreställer mig att man blir behandlad när man sitter i fångenskap, säger Noors fritidsledare Lina. Inte  ett enda livstecken från Noor och Ahmed sedan julafton 2017. Men så publicerar plötsligt terrorsekten IS en video som snabbt börjar spridas på sociala medier. I videon syns Noor och Ahmed.  Programmet är gjort 2019.  Reporter: Karwan Faraj Berättare: Shang Imam Slutmix: Ludvig Jansson Producent: Håkan Engström

Del 1/2. Avrättad av IS

Natalia är dömd till livstid för mord. I fängelset har hon träffat och förlovat sig med Alexandra, som nu är frigiven. De vill gifta sig, men får inte ens träffas.  – När man är begränsad i allt, saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv, fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia. Tidigare straffade får komma på fängelsebesök endast om de är närstående och har en varaktig relation till en intagen. Om de är till exempel maka, make eller barn. Men trots att Alexandra och Natalia är förlovade, bedömer kriminalvården dem inte som närstående. Nu kämpar de, var och en på sitt håll, för kärleken. – Man kan inte bara ge upp. Det kan man inte göra. För att om man ger upp, vad blir det då? säger Natalia. I ett år har Alexandra väntat på Natalia, och hon kommer fortsätta vänta, så länge som behövs. Livstid är ett program om kärlek mot alla odds. Josefin Patzauer är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Hon har tillsammans med Katia Boberg tidigare gjort P1-dokumnetären ”Min farliga son”.

Natalia är dömd till livstid för mord. I fängelset har hon träffat och förlovat sig med Alexandra, som nu är frigiven. De vill gifta sig, men får inte ens träffas. – När man är begränsad i allt, saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv, fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia. Tidigare straffade får komma på fängelsebesök endast om de är närstående och har en varaktig relation till en intagen. Om de är till exempel maka, make eller barn. Men trots att Alexandra och Natalia är förlovade, bedömer kriminalvården dem inte som närstående. Nu kämpar de, var och en på sitt håll, för kärleken. – Man kan inte bara ge upp. Det kan man inte göra. För att om man ger upp, vad blir det då? säger Natalia. I ett år har Alexandra väntat på Natalia, och hon kommer fortsätta vänta, så länge som behövs. Livstid är ett program om kärlek mot alla odds. Josefin Patzauer är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Hon har tillsammans med Katia Boberg tidigare gjort P1-dokumnetären ”Min farliga son”.

Livstid

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?  Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

De kallades Sveriges Bonnie and Clyde

Musiken skulle hålla ungdomarna borta från gatan, det var Amirs dröm. Men det skulle visa sig farligare än han trott, i en värld där missförstånd kan eskalera i våld och över en natt rasera allt.  Den här dokumentären är en del i serien Det kriminella systemet som skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem.  Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter: Karwan FarajProducent: Håkan EngströmTeknik: Ludvig Jansson Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Musiken skulle hålla ungdomarna borta från gatan, det var Amirs dröm. Men det skulle visa sig farligare än han trott, i en värld där missförstånd kan eskalera i våld och över en natt rasera allt. Den här dokumentären är en del i serien Det kriminella systemet som skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem.  Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter: Karwan Faraj Producent: Håkan Engström Teknik: Ludvig Jansson <a href="http://p4dela.sverigesradio.se/?id=8797" rel="nofollow" target="_blank">Här hör du Karwan Faraj</a> berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.

Det kriminella systemet: Gänghotet (R)

The best podcast episodes about true crime. For any thrill seeking podcast listeners who just can't get enough of the captivating stories of murderers and criminals. This topic has all the best episodes from many different true crime podcasts.  Add episodes you're interested into your queue below!

Best True Crime Podcasts

The best philosophy podcast episodes. Asking questions about how to live a better life, what it means to be and do good, to the idea of God. This topic includes episodes that bring about important questions that everyone should be asking themselves. Add episodes you're interested into your queue below!