OwlTail

Cover image of Vetenskapsradion Klotet
Science

Vetenskapsradion Klotet

Updated 3 days ago

Science
Read more

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Read more

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Best weekly hand curated episodes for learning

Cover image of Vetenskapsradion Klotet

Vetenskapsradion Klotet

Latest release on Jan 20, 2021

Best weekly hand curated episodes for learning

The Best Episodes Ranked Using User Listens

Updated by OwlTail 3 days ago

Rank #1: Så kan finansmarknaden sätta fart på den gröna omställningen

Podcast cover
Read more
I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.

  Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030. Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren. Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt. Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer. I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssningstips: Klotet: Att göra gröna pengar.

May 30 2018

44mins

Play

Rank #2: Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?

Podcast cover
Read more
Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier.

Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

Nov 28 2018

44mins

Play

Similar Podcasts

Klimatpodden

Vetenskapsradion Nyheter

Vetenskapsradions veckomagasin

Vetenskapsradion På djupet

Naturmorgon

Radiokorrespondenterna

Konflikt

Vetenskapsradion Historia

Meny

Ekots lördagsintervju

Odla med P1

Studio Ett

Medierna

Språket

Godmorgon världen

Rank #3: Hetta, bränder och klimatångest

Podcast cover
Read more
Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?

  I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson.

Aug 22 2018

44mins

Play

Rank #4: Klotets årskrönika: Vargskogen, regnskogen och skogen där det brann

Podcast cover
Read more
När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?

  I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

Jan 01 2019

44mins

Play

Most Popular Podcasts

The Joe Rogan Experience

TED Talks Daily

The Tim Ferriss Show

The Daily

Stuff You Should Know

Oprah's SuperSoul Conversations

Armchair Expert with Dax Shepard

Rank #5: Hur hållbara blir Sveriges nya städer?

Podcast cover
Read more
Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?

Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur. De nya områdena ska vara hållbara. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas. Det finns också goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar. Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.

Oct 18 2017

44mins

Play

Rank #6: När vattnet tar slut

Podcast cover
Read more
Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?

  Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna. Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till. Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål. Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde. I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FNs World Water Assessment Programme. Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Sep 05 2018

44mins

Play

Rank #7: Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar

Podcast cover
Read more
Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?

  En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften. Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd. Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden. Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Nov 07 2018

44mins

Play

Rank #8: Psykiskt svårt för bönder i torkans spår

Podcast cover
Read more
Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

  Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Mar 06 2019

44mins

Play

Rank #9: Mindre kött för klimatet - men hur bra är alternativen?

Podcast cover
Read more
Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra?

Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.  Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?  Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.  Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.  Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.   Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".  Programledare: Marie-Louise Kristola.

Mar 20 2019

44mins

Play

Rank #10: Grönare finanser - så kan dina pensionspengar rädda klimatet

Podcast cover
Read more
Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?

  Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Oct 16 2019

44mins

Play

Rank #11: Vetenskapsradion Klotet 2019-02-17 kl. 16.03

Podcast cover
Read more
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Feb 17 2019

41mins

Play

Rank #12: Solel från sommaren hela vintern

Podcast cover
Read more
I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt.

Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland? Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året. Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet.   Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet. Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.  Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson

Jan 08 2020

44mins

Play

Rank #13: FN:s klimatmöte i kolets hjärta

Podcast cover
Read more
Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.

  Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll: Förra året 2017 började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen. Och 2017 nådde koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia. Klotets programledare Niklas Zachrisson och producent Susanna Baltscheffsky är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.

Dec 12 2018

44mins

Play

Rank #14: Klotets julspecial - med glimtar från året som gått

Podcast cover
Read more
2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.

Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år. Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter. Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program. Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus. Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare. Programledare: Marie-Louise Kristola

Dec 18 2019

44mins

Play

Rank #15: Upp till kamp för insekterna!

Podcast cover
Read more
1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.

  I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.

Mar 27 2019

44mins

Play

Rank #16: Jakten på de "gröna" metallerna

Podcast cover
Read more
Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?

En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Feb 13 2019

44mins

Play

Rank #17: Vem vill försäkra din egendom i det nya klimatet?

Podcast cover
Read more
Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora.

Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.

Oct 09 2019

44mins

Play

Rank #18: Klimatförhandlingar med förhinder

Podcast cover
Read more
Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid.

Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt. Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen. Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet. Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation. Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något. Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig. Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid. Programledare: Marie-Louise Kristola

Dec 11 2019

44mins

Play

Rank #19: Köpcentrum slukar energi

Podcast cover
Read more
Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor.

Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC. Statistik som har tagits fram inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra. Inom projektet har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning. Klotet åker till Birmingham och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Apr 11 2018

44mins

Play

Rank #20: Döm miljöbovarna för ekomord!

Podcast cover
Read more
Den brittiska advokaten Polly Higgins har blivit något av en förgrundsgestalt i vissa delar av miljörörelsen. Hon är aktivist som driver frågan att ekomord, förstörelse i stor skala av ekosystem, borde vara ett brott mot folkrätten, likt folkmord, som kan lagföras i den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. I veckan är hon på besök i Sverige och träffar bland annat miljöminister Åsa Romson. Enligt Higgins är hennes förslag om hur ekomord kan bli internationell lag fullt genomförbar, och skulle förstärka miljöskyddet i världen avsevärt. I Klotet den här veckan hör vi Polly Higgins beskriva hur hon tänker kring ekomordslagstftning eller ecocide som det heter på engelska. Vi ställer oss frågan hur realistiskt det är att införa ett nytt tillägg till romstadgarna som Higgins föreslår, och vilken effekt en sån lag skulle få i praktiken? Gäster Jonas Ebbesson, professor i miljöjuridik på Stockholms universitet, Kerstin Brinnen. jurist och miljöansvarig på gruvindustrins branschorgan

Mar 18 2015

38mins

Play