Vad avses med begreppen stat, nation, etnicitet och medborgarskap? Vad fyller de för funktion? Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap, expert på nationalism, integrationsfrågor och europeisk politik, krönikor samt förlagschef på tankesmedjan Timbro, förklarar och exemplifierar. I vanlig ordning avslutas avsnittet med rekommenderad förkovran och tips på hur man kan följa Andreas arbete.

Hur och varför kom den till? Vilka principer bygger den på? Vilka rättigheter ingår i den? Vad har den för styrkor och svagheter? Juristen Tove Hovemyr ger en grundlig redogörelse tillsammans med genomgång av nyckelbegrepp.

Hur fungerar det svenska valsystemet? Vad utmärker det från andra? Vilka partier, eller snarare listor, får presentera sig som valbara? Finns det några förändringar i det svenska valsystemet valåret 2018? Vilka mekanismer säkerställer representation? Hur har vi landat i de olika procentspärrarna? Statsvetaren Sofie Blombäck svarar.

Hur appellerar partier till olika samhällsgrupper? Ett avsnitt som tar avstamp i Weber och Duverger. Redogörelse för kaderpartier, masspartier, kartellpartier och catch-all-partier.

Ett samtal om det man bör veta om Europeiska unionen med forskaren och ställföreträdande direktören på SIEPS, Göran von Sydow. Vad gör de sju huvudinstitutionerna? Hur ser unionens framtid ut? Vad är ett EU i olika hastigheter? Är kritiken om maktförskjutning, kostsamhet och tröghet befogad? 

1999 fick David Dunning och Justin Kruger rejäl skjuts i sina omnämningar, eftersom de då släppte en studie som kom att ge namn åt ett fenomen, eller effekt, som de flesta människor lär stöta på, så även inom politisk debatt och kunskapsskattning. Emma Frans är forskare inom epidemiologi vid Karolinska institutet, flerfaldig vinnare av diverse folkbildningsutmärkelser, författare till boken Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams och aktiv vetenskapskommunikatör på olika plattformar. 

Detta oundvikliga, värdeladdade, stundtals svårinringade begrepp inom politisk diskussion reds ut av statsvetaren Lisa Pelling. Avsnittet innehåller ett historiskt avstamp, en definitionsredogörelse, genomgång kring det kontroversiella i jämlikhetsbegreppet och dagens utmaningar för implementering av det.

Tanken bakom en så kallad "nudge" är att göra det lättare att välja rätt. Detta ämne är högaktuellt inom såväl politik som näringsliv och det bubblar på bra i Sverige, enligt Therese Lindahl, forskare på Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Avsnitt 28 avhandlar alltså nudging, ett beteende-psykologiskt begrepp som lanserades av forskarna Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler. 

Kärnfull genomgång av förfarandet när Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, slarvigt benämnt Storbritannien, går till val. Vilket statsskick råder? Vem får rösta? Vem röstas fram och till vilken maktinstans? Vad är kronans inflytande? Merrick Tabor svarar. Han undervisar i komparativ politik vid Stockholms universitet. 

Ett avsnitt med en rejäl historisk tillbakablick mot slutet av 1500-talet och början av 1600-talet, då statsingenjören Johan Skytte levde och verkade. Det hävdas att han grundlade statsvetenskapen. Historikern David Lindén menar att Skyttes idéer har bäring än idag, framför allt inom utbildningspolitiken. 

Eftersom det inte finns någon internationellt vedertagen definition av terrorism, hur utformar man då ett effektivt, multinationellt gensvar på detta globalt spridda fenomen och problem? Statsvetenskapsdocenten och terrorexperten Magnus Ranstorp svarar. Avsnittet innehåller även en genomgång av radikalisering och våldsbejakande extremism.

Ett inhopp i penningpolitik och nationalekonomi. SEB:s chefekonom, tidigare verksam i Riksbanken, redogör för minusränta. Hur fungerar den? Ger den tänkt effekt? Vad är dess eventuella svaghet? Det ges även en förklaring till reporänta, inflation och deflation. 

Ett samtal om en lyckad bluff, snygga påhitt, lögn och kritiska inåtblickar. En president twittrar ofta om det, en annan lagstiftar mot det. Vad är fake news? Vilka källkritiska principer bör man tillämpa i sin informationsinhämtning? Journalisten och poddaren Jack Werner förklarar. 

En utrikespolitisk lägesrapport för Ryssland. Vilka frågor och ambitioner driver den politiska makten? Hur kommer det sig att styret ser ut som det gör? Experten Martin Kragh svarar.

Genomförbarhet. Politisk teori ska, enligt vissa, vara handlingsvägledande genom att tillskriva vissa agenter rättigheter, som motsvaras av andra agenters skyldigheter. Vad är vi skyldiga att genomföra? Vad avgör vad den politik kan och ska uppnå, dvs vilka begränsningar sätter politisk teori för vad som går att göra? 

Om socialismens grundvärden, mål och medel för att nå dit. Vad är dess ställning i dag? Är svensk socialdemokrati synonymt med socialism? Katalyschefen svarar. 

När blommade nationalismen ut som politisk rörelse? Vad är startpunkten för det akademiska studiet av nationalism? Hur ska den förstås? En förklaringsansats och inringning med hjälp av primordialism, modernism, etnosymbolism av Enna Gerin, utredare och biträdande chef vid den fackliga tankesmedjan Katalys. 

Ett oundvikligt ämne i korsningen statsvetenskap-internationella relationer-rätt, som ringar in självständighet och makt. Varifrån stammar begreppet? Vad har det betytt historiskt? Vad innebär det idag? Johanna Pettersson är doktor i statsvetenskap och särskilt lämpad att svara. 

Hur har sociala medier påverkat det politiska deltagandet och engagemanget i samhället? Ett avsnitt i spänningsfältet mellan statsvetenskap och kommunikation, närmare bestämt en genomgång av mobiliserings- respektive förstärkningshypotesen. På frågan svarar Nils Gustafsson, lektor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. 

När och hur bör så kallad tyst diplomati tillämpas? När har det lyckats? När har det misslyckats? Jan Eliasson svarar och berättar om sina medlingserfarenheter inom konfliktlösning. I över femtio år har han arbetat inom politik och internationella relationer. Han är före detta utrikesminister och kabinettssekreterare på UD och har varit FN:s vice generalsekreterare. Numer är han ordförande i SIPRI och verksam inom Eliasson Group.