OwlTail

Cover image of Språket

Språket

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Jens Möller.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Popular episodes

All episodes

The best episodes ranked using user listens.

Podcast cover

Att arbeta som lärare- en språkförändring med en tanke bakom

I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor med dagsaktuell anknytning och berättar om språkvårdens syn på förändringar.Medan de flesta förändringar i uttryckssätt sker utan baktanke, finns det faktiskt också de som har ideologiska orsaker. Ett exempel är att många människor numera föredrar att säga jag arbetar som lärare i stället för jag är lärare för att demonstrera att yrkesidentiteten inte är hela personligheten. Veckans alla frågor: -”arbeta som lärare”. Varför inte säga ”jag är lärare”? -en passning och ett pass -”min livs resa” eller ”mitt livs resa”? -”det hära” och ”det dära” -en sammanfattning av vilka språkförändringar som språkvården ser allvarligast på

24mins

4 Feb 2014

Rank #1

Podcast cover

Språket tittar djupt i glaset

Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig. Veckans språkfrågor Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka? Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset? Vad är en kobbel? Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden? Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30mins

9 Dec 2019

Rank #2

Similar Podcasts

Podcast cover

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu.

9mins

23 Feb 2013

Rank #3

Podcast cover

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'- när började man säga det?-bodde du inte på landet - dåtid, fast man menar nutid. Varför?-upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp-hjärnor och hjärtor i barnspråk-ja eller nej som svar på frågor med inte i

24mins

9 Oct 2012

Rank #4

Most Popular Podcasts

Podcast cover

Att gräva i SAOL:s soptunnor

Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? - Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om varifrån uttrycket krokodiltårar kommer ifrån. Fråga "Varje människa rymmer en högst personlig ordbok". Vilket ord skulle du ta med om du gjorde en egen ordlista? Veckans lyssnarfrågor: Har det blivit vanligare att komparera med "mer" och "mest"? Varför använder vi det förstärkande förledet "svin"? Varifrån kommer uttrycket "krokodiltårar"?

24mins

22 Apr 2014

Rank #5

Podcast cover

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli.

9mins

2 Jul 2013

Rank #6

Podcast cover

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem".

9mins

26 Jan 2013

Rank #7

Podcast cover

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder? -”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte. -nya ö-ljud i till exempel stöd och öl -"är" som uttalas  "e" och "ä" men inte så ofta "är" -ost eller öst i väderstreck -”i stort sätt” -klädsträck eller klädstreck

24mins

7 Jan 2014

Rank #8

Podcast cover

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Frågor som tas upp i programmet: - Varför blir "nog" på skånska "nock"? - varför talar vi om långa människor men höga torn? - "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal - "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring - "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten? - "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt - "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland - "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare. - ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i - hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg? - "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland - "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung - kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

40mins

6 Jun 2013

Rank #9

Podcast cover

Hur smakar äpplet?

För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om oro för framtidens språk. Hur lär sig unga skriva i dag?- 'en' i stället för 'man', som i 'undrar om en ska gå på bio'. Ny feministisk markering eller gammal dialekt?- tvekan mellan: 'ingen av resultaten' och 'inget av resultaten'. Vad kan detta tyda på?- håller prepositionen 'över' på att ta över?

24mins

4 Dec 2012

Rank #10

Podcast cover

I vilken kontext kan ordet kontext användas?

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag. Programledare Emmy Rasper   Alla veckans språkfrågor Vad har adjektivet spännande för koppling till verbet spänna och substantivet spänn? Tupplur, var kommer ordet ifrån och varför heter det så? Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang? När användes ordet styrkekram för första gången och anas en nedåtgående trend? Varför skriver folk Ha den äran istället för Har den äran?

24mins

10 Feb 2015

Rank #11

Podcast cover

Varför heter det radarpar?

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst.

24mins

4 Jun 2014

Rank #12

Podcast cover

Det är bara take it or leave it

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.- Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik. Dessutom om en grammatisk regel som kanske kommer försvinna i framtiden - distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen. Eva Sundgren, professor i svenska språket vid Mälardalens högskola har undersökt människors språkkänsla och tror att färre personer i framtiden kommer reagerar på meningar som "Johan älskar hans fru". Veckans språkfrågor Varför tappar Jesus sitt S i genitiv formen, som till exempel Jesu kropp och Jesu blod, när andra förnamn, som också slutar med S, inte gör det? Hur ska man förklara den godtyckliga distinktionen mellan "för" och "för att"? Är meningar som "Denna känslan är oslagbar" och "Denna staden är mitt allt" korrekta eller borde det heta "denna känsla" respektive "denna stad"?

24mins

13 Jan 2015

Rank #13

Podcast cover

Stocka kortleken! Eller, vad säger du?

Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Veckans språkfrågor Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta? I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek? Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras? Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta? Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

24mins

27 Aug 2018

Rank #14

Podcast cover

Ska vi ta en eller ett fika?

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare runt förra sekelskiftet – dåtidens hipsters. Kaffe blev kaffi och kaffi blev fika. Numera ett självklart inslag i våra liv. Alla veckans språkfrågor Heter det en eller ett fika? Ordet generisk används på ett helt eget sätt inom spelvärlden – varför?   Varifrån kommer ordet koncentrationsläger? Varifrån kommer det dialektala ordet skula, som betyder skyla sig från regn, och finns det ord för samma fenomen på andra dialekter? Ordet bylta, varför heter det så?

24mins

3 Feb 2015

Rank #15

Podcast cover

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Veckans alla språkfrågor: -”peta” i st f avskeda -andrabollen, returen -infantilisering av språket -problematisera, proaktiv -fiskeläger eller fiskeläge -kunskap eller kunskaper

23mins

11 Jun 2013

Rank #16

Podcast cover

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter. Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus. Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå. Så här många förstår inte orden Jobbskatteavdrag: 4 av 10 Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10 Bonus malus: 7 av 10 Talmansrunda: 8 av 10 Samhällskontraktet: 8 av 10 Läs mer om Novus undersökning här! Språkkrav och språkplikt I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig. Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav.  Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk. I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare. Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.   Programledare och producent: Emmy Rasper.

24mins

3 Sep 2018

Rank #17

Podcast cover

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som Var bor du?, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

24mins

30 Apr 2018

Rank #18

Podcast cover

Varför skriver polisen i historiskt presens?

"En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan" Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? – Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens. – Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver. Reporter Christian Möller. Programledare Emmy Rasper Språkvetare Ylva Byrman Alla veckans språkfrågor Varför skriver polisen i historiskt presens? Klubbad säl eller oxe? Vilket uttryck kom först? Varför säger man ifjol om det föregående året? Sätta i vrångstrupen, har det något släktskap med engelskans wrong = fel? Vad kommer ordet groggvirke ifrån?

24mins

17 Feb 2015

Rank #19

Podcast cover

"Nä men, vi är elva man på plan."

Att börja ett svar med uttrycket nä men kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger nä men och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland. - Att börja ett svar med "nä men" kan handla om att ta avstånd eller att vilja nyansera frågan och inte svara så distinkt. Veckans språkfrågor Är ordet fadder ett könsneutralt ord? Att börja ett svar med orden "nä men", varför gör folk det? Hur kommer det sig att uttrycktet "inte varken eller" förekommer, borde det inte heta "varken eller"? Ska det vara stor eller liten bokstav efter semikolon? Säger man ett huckle eller en huckle ?

24mins

20 Jan 2015

Rank #20