OwlTail

Cover image of Solcellskollens podcast

Solcellskollens podcast

Podden om det förnybara energisystemet. Häng med när vi dyker ner i samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se.

Popular episodes

All episodes

Read more

Podden om det förnybara energisystemet. Häng med när vi dyker ner i samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se.

Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektivisering

Podcast cover
Read more

I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen. 

Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att “få tag på mer energi till varje pris”; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess.

Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrative design, en metod för att i större grad involvera design och systemtänk i energieffektiviseringsprojekt, och dels makroperspektivet på hur väl samhället överlag lyckas med energieffektivisering. (Rapporten Energy Efficiency 2021 från IEA, som citeras vid minut 29, finns här.) 

2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind. 

Avslutningsvis får vi höra om Amorys hem på 2200 meters höjd nära Aspen, Colorado — ett passivhus helt utan uppvärmningssystem där han odlar bananer och en rad andra tropiska frukter.

Jun 22 2022

1hr 6mins

Play

Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu

Podcast cover
Read more

I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt. 

Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas. 

I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag. 

I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.

Jun 01 2022

1hr 24mins

Play

Anders Fröberg, Om kemiindustrins klimatomställning

Podcast cover
Read more

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför. 

Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra. 

En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås. 

Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.) 

Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

May 11 2022

1hr 2mins

Play

Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

Podcast cover
Read more

I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi. 

Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler. 

En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler. 

Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle. 

Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till

Apr 20 2022

52mins

Play

Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet

Podcast cover
Read more

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”!

I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag? 

Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät. 

Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller. 

Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

Mar 30 2022

1hr 6mins

Play

Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU

Podcast cover
Read more

I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet. 

För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna — EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet — förhåller sig till varandra. 

Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 — EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 — ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldioxidtullar. Dessa betar vi av i tur och ordning. 

Avslutningsvis pratar vi om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar. Jytte förklarar vad syftet med taxonomin är och hur hon resonerar kring hållbarhetsklassificeringar av till exempel svenska skogsprodukter och olika typer av kraftslag. 

Ett par förtydliganden: I avsnittet nämns att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandel är uppe på knappt 100 Euro per ton. Sen avsnittet spelades in har dock priset gått ner till runt 70 Euro per ton. Avsnittet spelades även in före Rysslands invasion av Ukraina, vilket definitivt hade tagit upp mer plats om vi hade spelat in idag.

Mar 09 2022

1hr 8mins

Play

Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät

Podcast cover
Read more
I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens. 

Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.) 

Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

Feb 16 2022

1hr 15mins

Play

Göran Nyström, Om framtidstro i svensk stålindustri

Podcast cover
Read more
När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål. 

Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik.

Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

Jan 26 2022

56mins

Play

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2021

Podcast cover
Read more
Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.)

Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering.

Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden. 

På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

Dec 31 2021

1hr 10mins

Play

Gerteric Lindquist, Om värmepumpar — en svensk framgångshistoria

Podcast cover
Read more
När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden. 

Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar. 

I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren. 

Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.

Dec 15 2021

1hr 1min

Play

Thomas Sterner, Om klimatet och ekonomin

Podcast cover
Read more
I det 65:e avsnittet av podden gästas vi av Thomas Sterner. Thomas är professor på Göteborgs universitet och en av Europas främsta miljöekonomer. 

Med den senaste IPCC-rapporten färskt i minne börjar vi med en diskussion om hur klimatförändringarna förväntas påverka ekonomin. Thomas förklarar hur man kan räkna på skador som uppstår av klimatförändringar och hur han resonerar kring skador som uppstår många år in i framtiden. Han kontrasterar även sina egna forskningsresultat med ekonomiprofessorn William Nordhaus som 2018 fick Nobelpriset för att “ha infört klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”. (Diskussionen här utgår bl.a. från forskningsartikeln “Few and Not So Far Between: A Meta-analysis of Climate Damage Estimates” som Thomas har skrivit tillsammans med sin kollega Peter Howard.)

Vi dyker även ner i frågan om koldioxidskatter. Thomas förklarar vad de har haft för roll i omställningen av det svenska energisystemet och delar med sig av anekdoter om när han har missionerat för koldioxidskatter i andra delar av världen. 

Avslutningsvis går vi igenom rättviseaspekter kring högre avgifter på att släppa ut koldioxid. Innebär koldioxidskatter en större belastning på de med minst resurser? Och hur kan politiker genomföra dem utan att de väcker motsvarande gula västarna-uppror?

Nov 24 2021

1hr 4mins

Play

Mats Nyblom, Om hur tåget ska få sin renässans

Podcast cover
Read more
Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig

Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag. 

Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige.

För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

Nov 03 2021

1hr 14mins

Play

Tomas Kåberger, Om höga elpriser och status för den europeiska energiomställningen

Podcast cover
Read more
De senaste veckorna är det nog få som undgått de för säsongen skyhöga elpriserna. Spotpriserna, dvs elpriset före skatter, elöverföring och andra påslag, var i september 121 och 91 öre per kWh i södra respektive mellersta Sverige. Det är ungefär tre gånger högre än samma period i fjol. 

I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad “energikrisen” innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas?

Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change — som beskriver hur utvecklingen inom förnybar energi, transporter och matproduktion skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 90% till 2035 — för att jämföra utvecklingen inom förnybar energi med historiska teknikskiften inom konsumentelektronik och transporter.

Det här är Tomas andra besök i podden. Han gästade även det andra avsnittet där han berättade om energiutvecklingen i Japan och Kina.

Oct 13 2021

1hr 2mins

Play

Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen

Podcast cover
Read more
62 avsnitt in i podden var dags att prata om det största bidraget till svensk energianvändning, dvs bioenergi. Om man räknar med den bioenergi som används som bränsle och den som indirekt används via fjärrvärme- och elsystemet motsvarar det strax över en tredjedel av svensk energianvändning. 

Dagens gäst är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola och tillika skogsbrukare. I avsnittet går vi dels igenom grunderna: hur ser skogens värdekedja ut, hur framställs de olika biobränslena, och hur ser deras klimatpåverkan ut. 

Pål berättar om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar och vad den innebär för svenskt skogsbruk. Avslutningsvis resonerar vi kring skogens och bioenergins roll i framtidens energisystem. 

Sep 22 2021

1hr 4mins

Play

Deliang Chen, Om IPCC:s sjätte utvärderingsrapport

Podcast cover
Read more
Medeltemperaturen på jorden har nu höjts med 1,1 grader sen 1800-talet. Stormar och extremväder blir allt vanligare, samtidigt som havsnivån höjs i snabbare takt. Det var några av slutsatserna från IPCC, FN:s klimatpanel, när de för ett par veckor sen publicerade deras sjätte utvärderingsrapport, den första stora genomlysningen av kunskapsläget kring klimatet sen 2013. 

I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013. 

Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperaturen ska hålla sig under 1,5 graders uppvärmning i slutet av seklet. 

Avslutningsvis går Deliang igenom hur IPCC resonerar kring så kallade tipping points — oåterkalleliga händelser som kan försvaga andra ekosystem och förstärka den globala uppvärmningen.

Länk till den hemsida med klimatobservationer och IPCC:s scenarier som Deliang nämner vid minut 20.30 finns här: Digital Atlas Project

Sep 01 2021

1hr 5mins

Play

Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen

Podcast cover
Read more
I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet. 

Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen. 

Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

Jul 21 2021

1hr 3mins

Play

Karin Comstedt Webb, Om cementindustrins klimatomställning

Podcast cover
Read more
Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om. 

I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras. 

I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur! 

Jun 30 2021

59mins

Play

Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin

Podcast cover
Read more
År 2007 i värmländska Glava jobbar 300 anställda i en av Europas mest högautomatiserade solpanelfabriker. Fabriken ägs av norska REC, Renewable Energy Corporation, på den tiden ett av världens största solcellsföretag. 

I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava — och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin. 

Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

Jun 09 2021

59mins

Play

Lina Reichenberg, Om kostnader för elsystem med och utan kärnkraft

Podcast cover
Read more
En av de stora stötestenarna i svensk energidebatt är: vad kommer att vara billigast i framtiden, ett elsystem med kärnkraft eller ett helt förnyelsebart system? 

Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden. Lina berättar om resultatet — att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små — och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra. 

I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv). 

Det citerades friskt från olika rapporter och artiklar i avsnittet så denna gång kommer avsnittet även med en bibliografi: 

26.55, Korrigeringstillägg till Lina och hennes kollegors studie efter att antagandet om kärnkraftens bränslekostnader sänkts

29.00, Diskussion om kärnkraftens kostnader på Second Opinion

34.30, Studie om hur olika priser på solceller påverkar elsystemets kostnader

38.25, Diskussion om kapitalkostnader för olika kraftslag på Second Opinion

54.00, Lina och hennes kollegors studie av nyttan med “super grids”

May 19 2021

57mins

Play

Claes Fredriksson, Om elektrobränslen

Podcast cover
Read more
Elektrobränslen, syntetiska bränslen eller — det mer deskriptiva — kolväteföreningar. Vad är de för något och vilken roll kan de spela i framtidens energisystem? Det pratade vi om med entreprenören Claes Fredriksson i poddens 56:e avsnitt. 

Liquid Wind, företaget där Claes är VD, planerar nämligen att bygga upp produktionsanläggningar där man producerar vätgas och fångar in koldioxid som sedan slås ihop till just dessa elektrobränslen. De kan sedan användas för en rad ändamål: t.ex. som ersättare till bensin och diesel i transporter eller som en beståndsdel när man producerar material såsom plast. 

I avsnittet förklarar Claes varför de inledningsvis väljer att producera metanol som bränsle inom sjöfarten. Han går även igenom de olika tekniska stegen som krävs för att få fram ett färdigt bränsle — och så får vi höra om varför just Örnsköldsvik, enligt Claes och hans kollegor, är ett utmärkt ställe att börja på!

Apr 28 2021

56mins

Play

iTunes Ratings

1 Ratings
Average Ratings
1
0
0
0
0